Hemma igen! Lite jetlaggad...

Tillbaka i Stockholm! Efter 24 timmars resande var det extremt skönt att komma hem, ta en dusch och byta kläder. Sedan iväg för att hämta barnen lite extra tidigt och gå hem och mysa med dem. De har blivit lite bortskämda med att jag alltid har med små presenter men jag försöker hålla det till just små saker. Nu hade jag köpt likadana saker till dem så det inte skulle bli någon som kände sig missfördelad. Det blev en monchichi (Japansk apnalle), en liten glass från butiken som sålde platsmat och så suddgummin som såg ut som miniatyrförpackningar av mat. Och så något japanskt godis av kexchokladtyp med "coolt" klistermärket i. De blev nöjda, så det var ju skönt. 

Efter en resa med att bara äta ute brukar jag alltid bli sugen på att komma hem och laga något riktigt enkelt, så igår blev det spaghetti med köttfärssås. Jag har faktiskt inget direkt sug efter mer japansk mat nu, men det kommer säkert tillbaka!

Jag hade bestämt mig för att försöka komma in i svensk tid så snart som möjligt och höll mig vaken till 21. Sedan sov jag som en stock till 07.00 och det är ju att betrakta som att jag redan har ställt om, även om jag säker får någon svacka under dagen idag då jag blir sugen på att ta en tupplur. Känns som det går lättare med åren och resvanan att anpassa sig till olika tidszoner.

Då har en vecka i Japan inklusive resa dit och hem kommit till ett slut. Dags så att sammanfatta och göra handfasta tips för andra som vill åka till Japan. För även om jag är väldigt nöjd med veckan har jag såklart lärt mig mycket under resans gång som jag skulle göra lite annorlunda med facit i hand!

Bisarrt lång hemresa

På vägen till Tokyo fick jag ju ändra flygbolag i sista sekund till Air China, med byte av plan i Peking. Ca två timmar snabbare (eller snarare färre timmar i luften, hur snabb resan går beror ju också på byte och väntan) än Air France där man byter i Paris. 

Planet hem flyger till och med retsamt över Sverige på vägen till Paris, där det nu väntar sex timmars glapp till flyget sedan går till Stockholm. Klantigt bokat helt klart. 

Har hunnit med att se tre hela filmer på resan, så det är ju alltid något bra med en lång flygresa. Bra utbud av filmer. Kollade på Baksmällan 3, Oblivion,  och The Internship. De två sistnämnda hade jag funderat på att se på bio, men det var inga höjdarfilmer så det var perfekt att bränna av dem på flyget.

Satt bredvid en väldigt trevlig pratsam fransk dam som var konstnär och bodde på en liten ö utanför Australien. Intressant samtal med någon som lever ett helt annat liv än vi.

Rakt framför och till sidan framför satt familjer med bebisar som turades om att skrika under resan. Skönt att inte behöva ta hand om en skrikande bebis såklart, men just bebisskrik skär verkligen igenom allt. Bra att tänka på till nästa gång också att försöka få plats långt bort från de platser där man brukar placera familjer med bebisar (dvs där det finns plats för en barnsäng, mot en mellanvägg).

Nu fem timmars väntan i ett öde Charles De Gaulle...

Edit 05.30:  Nu lyckades jag ta mig in i businessloungen som just öppnade. Lika öde här men bekvämare fåtöljer och snabbt wifi.

Får se hur länge jag kan stanna kvar... Vore ju skönt att hänga här de fyra timmarna tills flyget går. Skyllde på att jag verkligen var tvungen att skicka ett mail och nu har jag satt mig längst in där ingen ser mig!

Edit 06.30: Plötsligt smällde det till och blev plötsligt fullt med folk. 

Förstår verkligen att man vill och får flyga business class i tjänsten om man gör den här typen av långa resor i tjänsten. Man sover ju säkert bättre på planet och att sitta här i loungen och vänta är faktiskt ok, medan det uppe i vanliga vänteutrymmet vid gaten både är obekvämt och omysigt.

Edit 09.00: Flyget var lite sent men nu är det dags att röra mig upp mot gaten. Kunde sitta kvar här i loungen hela tiden, lyxigt. Försåg mig också med kaffe, croissanter och smörgås. Tack Air France!

Shopping i Shibuya - leksaksaffären Kiddyland och Tokyu Foodshaw

Shopping är knappast ett intresse hos mig, snarare ett nödvändigt ont. Men idag hade jag inga andra planer och ville kolla efter några små presenter till Gustaf och Filippa. Började med ett besök på 4-vånings-leksaksaffären Kiddyland.

Det som jag hade lite prisreferenser till var dyrare här än hemma, men så fick man å andra sidan en omsorgsfull gratis inslagning av presenterna i paket där man fick välja en av åtta färgkombinationer.

Sedan vidare till en av Tokyos bästa saluhallar - Tokyu Foodshaw (i det nedre planet av det stora varuhuset Tokyu i Shibuya). Där stannade jag länge! Shoppade inte något, men tittade och provsmakade allt från bröd, biff, nudlar och godis till tysk öl! Helt fantastisk delikatessaffär där mycket av färdigmaten görs bakom glasrutor bakom kassan.

Godistillverkning live, perfekt ställe att parkera barnen på!

Brunch på New York Grill - Park Hyatt Hotel Tokyo

Jag hade läst att brunchen här skulle vara fantastisk och det var den verkligen. Jag kom strax efter halv tre och de hade egentligen slutat ta in gäster, men de lät mig slå mig ner efter lite övertalning...

Härlig brunchmeny med bubbel, stor appetizerbuffe, valfri varmrätt och så dessertbuffe och kaffe. Grym utsikt över Tokyo från 52 våningen på detta lyxhotell. Och så jazzband som underhållning!

Sista dagen - börjar med att misslyckas med brunchplanen

Sista dagen då! Det regnar idag och det passar faktiskt rätt så bra så då jag  planerade att mest gå i affärer idag. Jag har verkligen haft tur med vädret övriga dagar.

Tänkte börja med en frukost på Cafe Kaila som jag läst ska vara riktigt bra. Det ligger bara en kvarts promenad från hotellet. En regnig söndag hade dock fler än jag den planen visade det sig...

Minst två timmars kötid för att komma in här:

Såg väldigt trevligt ut, men jag orkar bara inte stå i kö så länge för en frukost. Jag gick till ett annat cafe i närheten istället, men det var en väldigt dålig idé. Knappt ätbart, men jag petade i mig frukten.

Gör klart godare pancakes själv hemma...

Well, jag har hört om vissa som inte ätit gott en enda gång i Japan, jag har lyckats väldigt bra de flesta gånger jag ätit. Som allt annat handlar det om research. Jag kunde t ex bett hotellet att ringa Cafe Kaila innan jag gick dit och frågat om kötid...

Nu ut en sväng på stan!

Sista kvällen i Tokyo

Tillbaka i Tokyo 18.44. Jag åkte till hotellet direkt och det var faktiskt över förväntan och väldigt trevlig personal. Gick upp till mitt rum, tränade lite och tog en dusch. Sedan begav jag mig mot en whiskybar jag fått tips om - zoetrope. Det var en bit dit, tre stationer med tunnelbanan, men jag tänkte att det var värt resan. När jag med hjälp av Google Maps kom fram till rätt adress hittade jag inte baren alls. Men med hjälp av en bartender i närheten fann jag stället:

In i huset och ta en vanlig hiss upp till våning tre, jag borde lärt mig det vid det här laget ... Väl uppe på våning tre visade det sig att just idag var zoetrope ABBONERAT fram till 22. Och när jag kikade in och fick den insikten så såg jag även att det inte alls såg så härligt ut att det var värt att hänga runt i en timme.

Så - ner i tunnelbanan igen mot shibuya...

Det är inte direkt som att gå ner på tunnelbanan vid östermalmstorg om man vill åka från Stureplan till Slussen, utan mer som att ta sig från Vasagatan till blå linje, dvs långt att gå innan man kommer till själva tåget.

Nu när klockan var över nio började jag bli extremt hungrig och matt. Jag hittade heller ingen restaurang som verkade trevlig, men efter en kvart tog jag bara ett random ställe och det blev bra!

De hade en grillad ekologisk kyckling på menyn som var deras paradrätt  - serverades med en kräm på japansk lime och peppar som var supergod, lime-ig och pepprig. Stort, stimmigt, rökigt place där jag fick ett bord i ett hörn vid entren med perfekt utsikt över hela restaurangen.

Som ensam gäst (och enda icke-japan också av ca 200 gäster) märker jag att personalen tar hand om mig lite extra,  tex med öl som kommer in så här:

Det var himla skönt att sitta i mitt hörn och bli omhändertagen, men jag ville vidare och efter lite råd från personer på vägen (ja, egentligen gav personerna på vägen mig mest tips om vilket område jag skulle till, väl där var det en bartender på en mysig bar där jag gjorde ett stopp som hade koll) hittade jag det som de sa var Tokys största houseklubb - Womb. Fyra våningar men bara ett stort dansgolv tala om:

Japans motsvarigheter till Rebecca och Fiona lirade på en av våningarna.

Bra DJ, ljud och ljus och väldigt bra stämning, men en timme räckte för mig. Att gå på klubb är ju helt klart roligare med kompisar!

Så - trots sista kvällen i Tokyo kör jag inte all in utan tar det lite lugnt. Längtar efter min lilla familj nu och ser fram mot att åka hem imorgon!

Sightseeing och tempura i Kyoto

Dags att utforska Kyoto! Hyrde en cykel på hotellet och gav mig iväg direkt när jag vaknade. Mycket att se och redan strax före kl 16 går tåget tillbaka till Tokyo. 

Första stoppet var Kinkakuji Temple - den gyllene paviljongen - otroligt pampig paviljong i en vacker park. 

Vidare till Ryoanij Temple och stenträdgården.

Det var ett mycket behagligt lugn över hela den här platsen, satt och samlade energi innan jag cyklade vidare till Nino castle.

Började bli hungrig och var sugen på att äta mer av det som var godast på middagen igår - tempura. Googlade på "best tempura in Kyoto", fick upp ett ställe på tripadvisor med väldigt bra omdömen, kollade var det låg på Google Maps och av en slump låg det bara 1 km bort, på vägen till mitt nästa stopp. Perfekt! 

Så himla trevligt ställe och sätt att äta på. Vid en bardisk sitter alla gästerna, i mitten står kocken och friterar. Varefter man äter upp får man nästa munsbit serverad. Räka, japansk svamp, majs, äggplanta, pumpa osv. Grymt! 

Med nya krafter gav jag mig söderut i stan till Fushimi Inari Shrine - det tempel som rankas som no 1 att göra. Väldigt maffigt.

Jag gick och gick i gångar som ovan, men de fortsatte bara uppåt och uppåt. Mitt tåg gick ju vid 4-tiden och efter att ha gått i en halvtimme och klockan var 14 frågade jag några som var på väg ner hur långt det var till toppen. En timme svarade de. Ingen chans att jag skulle hinna, så jag vände ner igen lite motvilligt.  Var verkligen sugen på att ta mig till toppen. 

Cyklade till hotellet, lämnade åter cykel och hämtade väskan och hade videochatt på Skype med Gustaf och Filippa. Saknar verkligen dem nu!

Sedan buss ner till stationen. Väl framme vid perrongen hade jag bara 5 minuters marginal, lite väl tight kanske, men jag hann.

Nu tillbaka till Tokyo och sista natten i Japan!

Karaoke i Kyoto!

Jag var på väg hemåt när jag blev spontant inbjuden till en privat karaokeklubb! Jag gick förbi ett ställe där det hördes hög musik och öppnade försiktigt dörren, varvid en japanska snabbt kom fram och sa "sorry - private club". En japan dök då fram och sa - "nej, kom in!". Så jag klev in i en karaokekväll där jag briljerade med ABBA-låtar och nynnade med så gott jag kunde i de japanska låtarna. Japanen bjöd friskt på öl och drinkar och det hela kändes ganska overkligt. Men väldigt kul!